Från och med den 1 januari 2026 gäller ett nytt regelverk för hur utdelning och kapitalvinst beskattas hos ägare av fåmansföretag. Det är den mest genomgripande förändringen av 3:12-reglerna på nära tjugo år och den påverkar troligen din deklaration, din lön och hur du strukturerar ditt ägande.
Den största nyheten: två modeller blir en
Tidigare fick du som ägare välja mellan förenklingsregeln och huvudregeln – nu försvinner det valet. Från och med inkomstår 2026 gäller en gemensam beräkningsmodell för alla delägare i fåmansföretag. Syftet är att förenkla och på sikt möjliggöra en automatiserad hantering av K10-blanketten.
Ditt nya gränsbelopp beräknas utifrån tre delar:
- Grundbelopp – ett schablonbelopp om fyra inkomstbasbelopp (322 400 kr för 2026), fördelat på andelarna i bolaget. Äger du andelar i fler bolag kan du totalt aldrig tillgodoräkna dig mer än ett grundbelopp.
- Lönebaserat utrymme – din andel av bolagets totala löneunderlag, minus ett schablonmässigt löneavdrag om åtta inkomstbasbelopp (644 800 kr för 2026). Av det som återstår utgör 50 procent ditt lönebaserade utrymme.
- Ränta på anskaffningsvärdet – du får tillgodoräkna dig statslåneräntan plus nio procentenheter på det du betalade för dina aktier som överstiger 100 000 kr.
Det som försvinner – och vad det betyder i praktiken
Löneuttagskravet och kapitalandelskravet tas bort. Tidigare var du tvungen att ta ut en lön av en viss storlek och äga minst fyra procent av bolaget för att kunna få räkna med de anställdas löner när du beräknar ditt gränsbelopp. De trösklarna försvinner.
Däremot tillkommer det schablonmässiga löneavdraget på åtta inkomstbasbelopp per delägare (644 800 kr för 2026). Det innebär att i bolag med många aktiva delägare, till exempel konsultbolag eller advokatbyråer, kan det sammanlagda lönebaserade utrymmet faktiskt minska jämfört med i dag.
Ränteuppräkningen på det sparade utdelningsutrymmet tas också bort. Har du byggt upp ett stort sparat utrymme från tidigare år rullar det med, men det växer inte längre av sig självt.
Index- och kapitalunderlagsreglerna, som används vid beräkning av omkostnadsbelopp för kvalificerade andelar anskaffade före 1990-talet respektive 1992, slopas. En övergångsregel innebär dock att de får användas fram till och med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2029.
Kortare väntetid för vilande bolag
Den så kallade karenstiden, hur länge du måste ha ett bolag i träda innan andelarna upphör att vara kvalificerade andelar, kortas från fem till fyra år. Det kan ha stor betydelse för dig som har ett vilande bolag eller som planerar ett ägarskifte och funderar på ett vilande bolag.
Ny definition av dotterbolag – fler kan räkna med löner från koncernen
En förändring som lätt förbises men som kan ha stor praktisk betydelse är att definitionen av dotterföretag förändras. Tidigare krävdes det att moderbolaget ägde mer än 50 procent av kapitalet i dotterbolaget för att lönerna där skulle få räknas in i löneunderlaget. Den gränsen ersätts nu och man återgår till reglerna i aktiebolagslagen.
I praktiken innebär det att ägare i en koncernstrukturer där man tidigare inte kunnat nyttja löneunderlaget nu kan inkludera löner från dotterbolaget i sitt underlag om man uppfyller villkoren enligt aktiebolagslagen. För den som är rätt positionerad kan det betyda högre lönebaserat utrymme.
Så förändras reglerna – gammalt mot nytt
| Regler 2025 | Regler 2026 | |
| Eget lönekrav | Ja, ca 450 000–700 000 kr | Slopat helt |
| Krav på ägande | Minst 4 % av kapitalet | Slopat helt |
| Grundbelopp (schablon) | 2,75 IBB = 221 650 kr | 4 IBB = 322 400 kr |
| Löneavdrag | Inget | 8 IBB = 644 800 kr per delägare |
| Ränta på sparat utrymme | Ja, ränteuppräkning | Slopas |
| Karenstid (träda) | 5 år | 4 år |
Vinnare och förlorare
Enligt utredningen bedöms ungefär 80 procent av fåmansföretagarna få ett högre utrymme tack vare det höjda grundbeloppet. Störst nytta har den som tidigare inte uppfyllde löneuttagskravet eller ägde för liten andel för att ta del av löneunderlaget.
På den andra sidan finns de som äger andelar i fler bolag, de måste nu dela upp grundbeloppet proportionellt och kan inte längre fritt välja var det ska nyttjas. Bolag med många delägare och litet löneunderlag per person riskerar att tappa utrymme. Den som har ett stort sparat gränsbelopp förlorar ränteuppräkningen.
Det är dags att se över din situation
Att vänta till våren 2027 med att sätta sig in i det här är att vänta för länge. Här är några saker du bör gå igenom redan nu:
- Räkna på ditt nya gränsbelopp. Använd den nya formeln och jämför med vad du haft tidigare. Har du ett bolag med få anställda? Äger du andelar i flera bolag? Du kan behöva se över bolagsstrukturen för att maximera utdelningsutrymmet.
- Se över ägarstrukturen. De slopade kraven öppnar upp möjligheter till exempel att ge nyckelpersoner ett mindre ägarintresse som ändå ger tillgång till lågbeskattad utdelning. Kontrollera också om den nya dotterbolagsdefinitionen påverkar dig, finns det möjlighet att nyttja löneutrymme i fler bolag?
Osäker på vad detta innebär för dig?
3:12-reglerna är tekniskt komplicerade och det finns sällan ett svar som passar alla. Hur de nya reglerna påverkar just dig beror på din ägarandel, bolagets löneunderlag, om du äger andelar i flera bolag och hur mycket du byggt upp i sparat utrymme.
Vi på Advise North AB hjälper dig att räkna på din specifika situation och se till att du är rätt positionerad under 2026.
Hör av dig till oss så kan vi berätta vad vi ser och vad som kan vara värt att göra.
Andreas Emmoth, Skatterådgivare, 072-452 55 67, andreas.emmoth@advisenorth.se
